Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrÄgor i förhÄllande till den rÀttsliga regleringen av dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn tre viktiga aktörer inom Lule Àlvs vattenomrÄde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vÄrt syfte. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar frÄn myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrÄgor Àr skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer Àr dock dels att de inte ser dagvattenfrÄgorna som nÄgot trÀngande problem att komma till rÀtta med i nulÀget och dels att dagvattenfrÄgorna generellt har lÄg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osÀkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebÀr att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvÄras, samtidigt som hÀnsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan pÄ möjligheterna att nÄ kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt Àr praktiskt taget obefintlig idag..

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

Chefsrollen Àr en roll som fortfarande till stor del innehas av mÀn och överensstÀmmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut stÄr ofta i motsatsförhÄllande till varandra. För kvinnliga chefer uppstÄr en rollinkongruens nÀr de övertrÀder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svÄrigheter och hur de sÄg pÄ manliga och kvinnliga egenskaper och pÄ sig sjÀlva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och dÀrefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Filtermaterial av 75 % torv och 25 % kolaska har anvÀnts under 2 respektive 4 Är för rening av avloppsvatten frÄn tvÄ biltvÀttar. JÀmförelse med Kristianstads kommuns riktvÀrden för avloppsvatten frÄn fordonstvÀttar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krÀvs kunskap om innehÄll av miljöfarliga Àmnen i produkter som anvÀnts i tvÀtthallarna. I brist pÄ kunskap om innehÄll av ej analyserade miljöfarliga Àmnen i filtren anses förbrÀnning vara ett bra omhÀndertagande ur miljösynpunkt, dÄ energi och aska Ätervinns..

Sannolikheten att ett dammbrott ska intrĂ€ffa i Lule Ă€lv antas vara mycket lĂ„g, men konsekvenserna skulle bli stora om ett sĂ„dant intrĂ€ffar. Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka behovet av information hos boende i Porjus och Boden före och vid ett tĂ€nkbart dammbrott i Lule Ă€lv. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Vill de boende ha information och, om sĂ„, vilken slags information vill de ha före och vid ett eventuellt dammbrott? PĂ„ vilket sĂ€tt vill de boende informeras vid ett dammbrott? Hur Ă€r förtroendet för Vattenfall, kommun, LĂ€nsstyrelsen och media hos de boende? Är det viktigt för de boende vem information kommer frĂ„n före och vid ett eventuellt dammbrott? Hur bedömer de boende riskerna och effekterna av ett dammbrott? Är de boende oroliga för att ett dammbrott ska intrĂ€ffa? Finns det nĂ„gon skillnad mellan könen eller boende pĂ„ respektive ort? ÖverensstĂ€mmer ansvaret hos Vattenfall, LĂ€nsstyrelsen och kommunerna med de boendes uppfattning om vad dessa myndigheters ansvar Ă€r vid ett dammbrott? Ett frĂ„geformulĂ€r skickades ut till slumpmĂ€ssigt utvalda invĂ„nare i Porjus och Boden. Telefonintervjuer genomfördes med representanter för GĂ€llivare, Jokkmokk, Boden och LuleĂ„ kommuner samt Vattenfall Vattenkraft AB.

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

Detta Àr en undersökning med syftet att ta reda pÄ hur kvinnliga hÄrdrocksmusikers situation i hÄrdrocksbranschen ser ut. Hur framstÀlls kvinnliga hÄrdrocksmusiker i hÄrdrockstidningar och hur upplever kvinnliga hÄrdrocksmusiker mediabevakningen av sig sjÀlva och andra kvinnliga musiker i musikbranschen?Jag har samlat information till min undersökning genom studier av hÄrdrockstidningar pÄ internet, litteraturstudier och intervjuer. Detta har jag sedan kopplat ihop med en feministisk teori frÄn 1970-talet som handlar om hur samhÀllet styrs av manliga vÀrderingar och principer. BÄde min undersökning och den tidigare forskning jag redovisat kommer fram till att kvinnliga hÄrdrocksmusiker uppmÀrksammas vÀldigt lite i musiktidningar, och nÀr de vÀl framstÀlls sÄ Àr det ofta stort fokus pÄ deras könstillhörighet och utseende istÀllet för musiken.

Risk-based sampling program of microorganisms in the water source in northern SwedenAfter several disease outbreaks caused by parasites in the drinking water during the last years, it is more essential than ever to insure that the water supply companies have enough barriers to counteract the presence of microorganisms in the outgoing water. It is also discussed whether climate changes such as increased precipitation can have a connection to the increased cases of parasites in water sources. The water source at GÀddvik is LuleÄ municipality?s largest and provides drinking water to 64 500 of LuleÄ?s 74 000 inhabitants. The investigation of microorganisms in the water source, especially in the Lule River has not been as prioritized as the sampling of chemical parameters.

För att recipienter nedströms inte ska pÄverkas av dagvatten frÄn industriomrÄdenmed transport och lagerhÄllning, krÀvs det rening av föroreningar. DÀrför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att fÄ en ökadrening. Metoder som anvÀnds Àr litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriomrÄde. De frÄgor som besvarats Àr vilkaföroreningar som kan tÀnkas förekomma och hur de renas.

Syftet Àr att undersöka tre lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus dÀrmed konstrueras. Arbetet Àr upplagt som en kvalitativ textanalys, med nÄgra inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhÀllet. Undersökningen visar hur mÀn och kvinnor behandlas pÄ olika sÀtt av lÀroböckerna och att den kvinnliga underordningen Äterspeglas i texterna, som vid tillfÀllen förminskar kvinnliga författarskap. I lÀroböckerna Äterfinns dock inga författarportrÀtt som helt och hÄllet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs pÄ sÀtt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

Inom idrotten Àr kvinnor pÄ ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga trÀnare i idrottsföreningar, utifrÄn de uppfattningar trÀnarna sjÀlva sÄvÀl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrÄn vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av tvÄ kvinnliga trÀnare. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes för att samla in materialet.

I svenskt nÀringsliv Àr andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att fÄ lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anstÀllda. Syftet med studien var att förstÄ hur företaget gjort för att nÄ sitt mÄl och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, frÄn HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att fÄ fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nÄ mÄlet.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjÀnst upplever sin yrkesroll och hur de ser pÄ möjligheten till avancemang inom organisationen. FrÄgestÀllningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstÄs utifrÄn teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser pÄ huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrÄn en tematisk ansats.

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.